Tuvisen blir känsligare för ljud för varje vecka som går nu. Det är vanligt att barn med autism har bättre/känsligare hörsel än oss andra. Många gånger kan de föra ett jädra oväsen själva utan att det gör något, men sen klarar de inte av att andra gör ljud. För ett tag sedan började Tuva hyssja mig när jag pratade. Jag pratar oftast lite för mycket så det är nog fler än hon som skulle vilja göra det egentligen. Det övergick i att hon blir irriterad av att sitta bredvid 2 personer som pratar med varandra. Om te.x mamma och jag sitter och pratar bredvid henne och hon inte kan gå undan, då säger hon "va tyst!" Det kan ju komma ganska olämpligt och låta väldigt oförskämt. Första gångerna trodde jag att det var en uppmärksamhetsgrej men jag har nu insett att det är ljudet hon tycker är jobbigt.

Idag var vi på kalas och då var det många som pratade samtidigt. Då höll hon på att krypa ut skinnet. Hon tjatade om att hon ville gå hem och att hon kände sig sjuk. Hon blev nästan lite deprimerad. Hon försökte gå in i ett annat rum och stänga dörren men det hjälpte nog inte så mycket.

Stackars Tuva!

Jag går hela tiden och väntar på den där tiden när allt det här ska kännas lite lättare. Och istället så blir det hela tiden svårare i och med att alla hennes sinnen utvecklas så att de blir känsligare.