Sen Tuva började skolan har vi alla haft lite svårt att aklimatisera oss och ställa in oss på de nya rutinerna. En av de lite svårare sakerna är det här med kläder. Tuva har jobbigt ändå nu när det ska sättas på mer kläder för att det är kallt. Hon klarar inte riktigt av den förändringen och då lur det bråk och skrik. Hon har därför haft en lite grövre munkjacka på sig istället för jacka. Det är lixom så långt jag har lyckats komma med den saken.

På skolan får hon ju större eget ansvar för kläderna. Jag har te.x fått be fröknarna om att de har ett öga på henne så att hon inte går ut barfota när
Det regnar och sådana konstiga klädval. Hon väljer alltid mindre kläder hellre än mer. En dag försvann hennes nya munkjacka och Fredrik påstod att han letat överallt men inte hittat den. Jag frågade tuva och hon visste redan hemma att den hängde ute på skolgården. Vi hittade den där när vi kom till skolan den morgonen. Självklart var den dyngblöt eftersom det såklart hade regnat.
Jag sa åt Fredrik att han måste fråga henne nästa gång.

Förra veckan hände det igen. Fredrik påstod att han hade letat överallt och att Tuva inte hade en aning om vart den var. Jag hittade den på exakt samma ställe som gången innan. Lila blöt denna gång. Nu blev jag sur och tröck ner den brevid Fredrik som låg och sov. Möjligen lite överreagerat, men ibland får man göra det också.

Igår var första dagen jag lyckades få på henne en jacka. Jippieeee vilken seger. Jag talade om för fröknarna att det var jacka som gällde så att alla skulle vara medvetna om att den existerade eftersom Tuva själv aldrig hade valt att sätta på sig den.

Fredrik berättade när jag kom hem på kvällen att jackan var borta. Han var extremt upprörd och arg och hade letat ÖVERALLT och det hade tagit honom 20 min, ändå gick han hem utan.
Imorse tog jag upp det med personalen. Alla tuvas kläder kan ju inte försvinna. Nån måste ju hjälpa till att hålla rätt på dem. De berättade att hon hade satt på sig jackan när hon gick ut. Vi gick till dörren och kilade ut på skolgården. Och vad ligger väl där i en lerig, blöt klump mitt på skolgården om inte Tuvas magiskt försvunna jacka. Det blir ju extremt genant för mig att min Karl har sådant extremt tunnelseende så han kan missa dem vart de än ligger. Om de så hänger på ett staket, illrosa som munkjackan är, eller om det ligger en lila hög mitt på asfalten.

Jag kan inte ens bli arg på fredrik den här gången heller då jag hörde på honom att han var förtvivlad igår. Kan han vara färgblind? Så att allting smälter ihop? Eller
Behöver han bara ett par glasögon?