Det här med tomma hot var nånting som jag hade bestämt redan långt innan Tuva föddes att jag inte skulle hålla på med. Tanken var såklart att jag skulle vara konsekvent och göra så som jag sa ifall mina barn inte lyssnade, det är inte lika lätt att genomföra som det var i tankeform. Tuva har såklart snappat upp det där, Nellie också för den delen. Men imorse kom det ett nytt tomt hot från hennes sida.

Hon satt och spelade memory med sig själv. Och fuskade. Bär jag sa åt henne att man inte fick smygtitta på brickorna, även om man bara lyfte dem liiiite, sa hon " men mamma....då vill inte jag vara din om du säger så där" jahapp, försmak på hur man kommer få bli bortkastad när de blir tonåringar?