Så var det dags för tjejerna att äntligen börja på dagis igen. Nu kanske det blir lite ordning på kaoset i mitt liv. Nellie hade ju en jobbig sista vecka på dagis då hon grinade vid varje lämning. Och Tuva har nu på slutet inte tjatat efter Boonyisa en endaste gång. Hon har till och med sagt att hon inte vill gå till dagis.
Jag får en bild i huvudet där Tuva står bakom mina ben och blåhåller dom, blyg som bara den, medans Nellie fäktar, sparkar och skriker i min famn.
Man ACK så fel jag hade. Tuva och Boonyisa kastade sig om halsen på varandra med stoooora leenden och Nellie försvann som den illbatting hon är. Det sista jag såg av henne var stod hon och hoppade i vattenpöl. HÄRLIGT!