Jag känner mig så himla lätt tjurig nu. Det kan bero på så himla många anledningar så jag vet inte vilken det är. För det första så är Tuva som hon aldrig förut har varit. Det är bråk om allt!!Till och med på nätterna grinar och skriker hon. Då drömmer hon och pratar/skriker i sömnen. "Jag vill gunga!!" osv. Så jag har inte en bebis som håller mig vaken. Jag har en 4 åring som gör det i stället. Tur att Nellie är hur snäll som helst. Sen kan det ju bero på bantningen. Även om det inte känns så eftersom att jag inte tycker att den är jobbig. Jag har inga problem med den alls, men det kan ju kanske påverka ändå. Vem vet....? Det kan ju även bero på spiralen. Vilket jag ber till gudarna för att det inte är. För jag vill verkligen kunna ha den i. Jag har sett fram emot 5 år utan att bry sig. Det är Fredde som får ut mest för mitt humör och när jag är som argast så tycker jag självklart att allt måste vara hans fel. Men det är nog kanske lite långsökt. Vanligtvis så bara skiter jag i att göra det som han inte hjälper till med. Men t.ex så blir jag arg när jag får plocka undan efter honom och Tuva när de har ätit. Jag äter ju nte ens själv nu, och dessutom vill jag helst slippa känna matlukten så nära så jag slipper bli frestad. Jag vill gärna ha en stund på kvällen (de dagar när Tuva inte har gått på dagis och jag hunnit med det ändå) för att ta en timmes promenad och få lite tid för mig själv och mortion för viktminskingen. Men då drar han och tränar istället. Han som är smalare och mer vältränad än nånsin medan jag är fetare än nånsin. Här om dagen fick jag dessutom skriva deras handlingslista och åka och handla maten för att han aldrig tog tag i det. Jag kan ju inte låte Tuva svälta, hade det gällt honom hade han minsann fått skylla sig själv.  Nä nu ska han vara hemma i helgen, då ska vi ta ett snack så att han bättrar sig och så att jag blir snäll!!

Bantingen går fortfarande bra. Jag tycker att milkshakesen fortfarande är goda och jag har inga större problem att hålla mig från annat än så länge. Igår morse hade det gått exakt en vecka och vågen visade 2,3 kg:s minskning, medans måttbandset visade minus 2cm i midjan och minus 1 cm runt höfter, byst och lår. Det är inte så mycket som för de flesta andra som håller på med det här. Men tjejen jag köper av sa att om man går ner sakta så brukar det vara mer hållbart. Men eftersom jag var lite besviken med resultatet vägde jag mig imorse igen och hade gått ner 3hg till.Så jag får kanske vara nöjd ändå. Det är ju ändå 2 veckor kvar. Igår och inatt var första gången som jag kände mig hungrig iaf. Man kan hoppas att det är pga att fettförbränningen har kommit igång ordentligt! =))