Idag var det städdag här på gården. Alla andra städdagar när vi har bott här har jag skickat ut Fredde för att uppfylla våran del av städningen. Själv har jag gömt mig. Jag har haft ångest i en veckas tid nu över den här städdagen. Jag har funderat över hur jag skulle kunna komma undan. Men alla jag frågade om jag fick hälsa på skulle åka bort. Typiskt. Och Fredde skulle springa nåt jädra lopp. Det skulle inte funka att gömma sig heller eftersom Tuva bara kan vara vaken max 1 timme innan hon börjar tjata om att gå ut. Jaja, det var bara att ta tjuren vid hornen.

Klockan tio infann jag mig ute med krattan i högsta hugg medans Nellie sov i vagnen och Tuva var utrustad med en spade och en liten borste. Planen var att vara med i en timme innan det var dags för Fredde att åka till loppet, och då tänkte vi följa med som morasliskt stöd. Fast det egentligen bara handlade om att smita från städdagen. 

Tro det eller ej. Jag tyckte att det var riktigt skojigt. När tiden var inne för Fredde att sätta på sig nummerlappen och åka så hade jag inte alls hunnit med så mycket som jag hade tänkt så vi stannade hemma och fortsatte städa. De flesta grannar var ute och alla var glada och trevliga. Alla hjälptes åt med det mesta och skrattade och pratade. Tuva var superduktig (på riktigt, inte bara i en mors ögon) och skottade grus i skottkärror både hit och dit. Jag vet inte hur många gånger hon följde med och tömde skottkärror =) Hon vill nog bli städtant när hon blir stor.  Sen blev det korvätning i lokalen och efter det lekte alla barnen på gården tillsammans i lekparken. Och alla levde lyckliga hela dagen lång!

Lagom åt mig att jag har missat sånna trevliga tillfällen tidigare. LATMASK!!