Mardrömmar

Inatt har det varit en jobbig natt för Tuvisen. Hon har haft så otroligt mycket mardrömmar. Och dom gånger hon har vaknat till utav att hon grinat så har hon upptäckt att pappa hennes inte var hemma vilket har gjort saken 1000ggr värre. Hon har säkert bara sovit 3 timmar sammanlagt. Och jag ännu mindre. Det blir ju att man ligger på helspänn och undrar när nästa utbrott kommer. Jag intalade mig själv att det är lugnt eftersom jag får sova på dan när hon är på dagis.(hon var tvungen att gå på dagis några timmar idag eftersom hon skulle träffa sin talpedagog, annars hade hon fått varit hemma. Jag är faktiskt inget monster) Men jag tror att min kropp börjat ställa in sig på att få lite sömn nu för jag har inte varit särskillt trött. Så blev det i slutet av graviditeten med Tuva också. Då satt jag upp hela nätterna och tittade på serier. Nu låter det som jag kommer få en inneboende nästa vecka som kan kolla på film med mig hela nätterna så det skulle ju vara passande. =)

Nu börjar det bli tråkigt att vara hemma. Jag längtar efter bebisen så jag har nån att ta hand om.(och för att värken ska gå bort. *egoist*) Jag både önskar att Madde ska få tidigare så jag kan få snosa lite bebis och så inte. Hon ska jobba jan ut och sen vara hemma och då kan ju jag få lite sellis. Får hon sin bebis kommer hon ju ha fuult upp utan att jag hänger där. Jag tror jag ska börja ha Tuva på dagis kortare dagar så jag har lite mer sällskap. Problemet med det är att då måste jag hjälpa henne mer och får då ondare. Svår övervägning.

Ångesten över pengarna från försäkringskassan ligger som ett mörkt moln inne i mig och gör att jag känner mig stressad och deppig, vilket i sin tur gör att jag ororar mig för min lilla bebis där inne. Kan den känna hur jag mår?

Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0