Idag kom pappa förbi och skulle hjälpa till med garderoberna. Som står helt oklara fortfarande.Förvånad?!? Köket är ju inte ens helt klart, så jag är då det inte. Jag är ju så tacksam att pappa hjälper till med garderoberna men idag blev det himla pinsamt. Vi har ju köpt färgad plast som vi skulle plasta in glasskivorna med. Jag har tjatat på Fredrik att vi måste ta tag i det men han har ju så himla mycket ändå.Han jobbar, städar och tar hand om Tuva. Han måste ju få vila nån gång ibland han också. Så idag när pappa kom så började vi att plasta och det tog längre tid äb vad det tog för honom att skruva ihop. Och dessutom så var vi tvugna att blöta skivorna för att det inte skulle bli bobblor så nu står dom och torkar och det är fortfarande inte klart. Stackars pappa lär komma en dag till. NU börjar jag bli less på att inte kunna göra nånting. Nu börjar maktlösheten att sprida sig som ett pirr i hela kroppen. Framförallt så känner jag panik inför tanken på att huset bara ska bli så här ytligt städat ända tills i mars....den här stackars bebben kommer att få en smutschock när det kommer ut....