Vå åkte till Långå när det regnade som mest här i Gävle. Då hade vi tröttnat på att vänta in finvädret, det kändes inte nå roligare att sitta hemma och deppa över regnet. Väl i Långå så var det lite soligt med moln när vi kom upp. En härlig kväll med kortspel och ölande =) Gin rummy för hela slanten. Dagen efter åkte vi ut på en fisketur. Jag metade och hade som vanligt världens otur, inte ett enda napp. Fredde och Boje fick en varsin sik på kast och Fredde fick en liten gädda. Innan vi gav upp lade vi 6 nät. Så otroligt mysigt med fiske, var så länge sen att jag hade glömt det. Kunde inte få nog. Det var otrolig själsfrid att komma upp dit till de gröna bergen och det spegelblanka vattnet. För mig spelade inte ett dugg roll att det regnade. Och inte heller att det var utedass, vem bryr sig när man har kvalitetstid! Tuva älskar att åka båt men själva fisket blev lite för mycket för hennes tålamod.
När vi tog upp nätet fick vi bara 5 fiskar, det var nog min sedvanliga otur som spelade in där också. Boje hade aldrig fått så några fiskar på nät där förut. =(


Vi åkte och bäckmetade också. Jag hade sett framför mig en liten strimmande brun bäck mitt i buskiga skogen. Så var inte fallet, skulle mer vilja kalla det för flod. När man bäckmetar använder man inget flöte utan man bara rycker upp fisken. Det var otroligt spännande och roligt. Vi traksade runt i det värsta träsket jag någonsin har varit i, som tur var hade jag köpt mig ett par nya höga gummistövlar innan vi åkte. Snacka om att jag fick bra användning för dom . Jag känner att jag skulle kunna ge mig in på en karriär som skogsmulle för jag var barnsligt förtjust i den här lilla utflykten, trots att vi bara fick en massa små fiskar som vi fick slänga i. Öringar....som om det är skillnad på fisken....inte för mig. Dom är alla lika slemmiga och illaluktande. När vi precis hade satt oss i bilen och börjat köra ifrån "bäcken" sprang det ut en livs levande björn framför bilen!! Jag skrek rätt ut av lycka. Jag hade tjatat hela resan om att jag ville se sen björn! Den var kanske 5 meter ifrån bilen när den vände och sprang tillbaka in i skogen. Och som den lufsade.....åååhhhh.....den var inte så stor som jag hade kunnat tro innan men Boje säger att det nog var en hona. Och så var den ljusbrun vilket också förvånade mig. Men det såg så mjuk och gosig ut att jag bara ville kliva ur och klappa den! Vilken upplevlese!
Sen tog Fredde och Tuva ett dopp i sjön för att tvätta av sig. Det var iskallt både på land och i vattnet så jag körde en saltkråkan tvätt i stället, i baljan. Tuva hängde med på det också =) Sen avslutade Fredde och jag med en kvällsmetning när vi satt och såg på solnedgången i båten, hur mysigt som helst! 
Tyvärr ville mamma och Boje åka hem idag. Fredde och jag hade gärna varit kvar längre, men det får väl bli en annan gång!