Recept vegetarisk lasagne
Här kommer receptet på den Supergoda lasagnen
Röd sås:
2 morötter
2 zucchini
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1/1 röd chili
1 msk olja
1 burk krossade tomater (400 g)
1 dl vispgrädde (jag hade matlagningsgrädde och det funkade fint)
2 tsk salt
1/2 tsk socker
1 krm nymalen svartpeppar
blad från 1/2 kruka basilika
Fyllning:
250 g fryst bladspenat
200 g fetaost
8-10 lasagneplattor
150 g riven ost att strö över
Skala morötterna och skär dem i korta stavar och zucchinin i bitar. Skala lök och vitlök och hacka dem. Hacka även chilin fint. Fräs lök, vitlök och chili mjuk i oljan. Tillsätt tomatkross, grädde, morötter, zucchini, salt, socker och peppar. Låt allt puttra i 10 minuter. Tillsätt strimlade basilikablad.
Fördela 1/3 av den röda såsen i en ugnssäker form. Tina spenaten (krama ut all vätska) och strö över hälften av den och fetaosten i smulor. Täck med ett lager lasagneplattor. Varva med ett nytt lager röd sås, spenat, fetaost och lasagneplattor. Överst ett lager röd sås och riven ost. Gratinera i ugnen på 225 grader i 25 minuter. Servera med färsk rucolasallad.
Jag själv bytte ut chilin (förstod inte riktigt mängden 1/1...) mot krossade tomater med chili. Det är ICAs krossade tomater. Sjukt drag i den kan jag säga. Jag var rädd att lasagnen skulle bli torr men det blev den verkligen inte! Prova säger jag bara!
Mat
Jag har ju som räknat alltid haft problem med matintaget. På sista tiden har kött äcklat mig mer och mer. Tankarna på att börja laga vegetarisk mat har hela tiden ploppat upp. Men eftersom det känts så jobbigt att behöva laga olika maträtter (eftersom Fredrik vägrar att äta vegetariskt, med anledningen:Gud så tråkigt) Vi bestämde att lasagne stod på matlistan den här veckan och jag riktigt lände hur det växte i munnen på mig vid tanken på köttfärsen. Alltså bestämde jag mig för att prova att göra en egen vegetarisk. Och åh vad dum jag är som inte provat tidigare! Supergott! Och så otroligt härligt att kunna äta allt på tallriken utan att behöva oroa mig för vad det är för äcklig sena eller dylik äcklig kroppsdel som mals mellan mina tänder. Jag åt mer än på länge! Och Fredrik blev genast sugen på att smaka då det luktade så gott. Här ska provas mer vegetariskt!
Färdiga resultatet
Tadaaa! Har inte smakat än men befarar att de är sööööta! Familjen gillade dem iaf. Nu ska jag smaka en vegetarisk lasagne som jag gjort för första gången. Spännande!
Hi-hat cupcakes
Jag fick Leilas cupcake bok i present av Anna, Linnea och Mickan. Just nu håller tjejerna och jag på att baka hi-hat cupcakes. Spännande! Nu sk de svalna innan vi ska börja med "hattarna". Tjejerna älskade att slicka ur bunken iaf ;)
Sjuk igen
I fredags sa jag att Nellie var den enda som var helt frisk innan Uppsala resan. Det skulle jag inte ha sagt. På lördag morgon vaknade hon dyngförkyld och nu på söndag morgon verkar hon riktigt febrig och är riktigt hängig. Hon vill inte ens åka hem, helst vill hon ligga i sängen och kolla på smurfarna på ipaden. Skruttan
Pelle Svanslös hus i Uppsala
Restaurang mys
Jonas och Emma hade bokat bord på en jättemysig italiensk restaurang med supergod mat
Ajfån tjuven
.....igen....
Ljuvlig höstdag i Uppsala
Packlista
Har så smått börjat skriva ner en packlista för Thailandsresan. Det kan ju vara bra att börja så här tidigt så kan jag komplitera den hela tiden så fort nånting poppar upp i mitt huvud. Vi har bestämt för att packa i ryggsäckar eftersom vi ska åka runt en del. Ju mindre vi har att kånka på desto bättre. Idag har jag tagit beslutet att sminket är en av de saker som ska få vara hemma pga platsbristen. Liiite ångest laddat men jag försöker intala mig att jag är snygg utan. Trots 30års acnen. Om inte annat brukar jag sluta sminka mig när jag blir brun och förhoppningsvis blir jag det nån gång där nere. Dessutom hatar jag att tvätta bort skiten och skulle gärna ta semester ifrån det i 3 veckor.
Ett annat problem är skorna...tanken är att jag ska ha med ett par strand tofflor och ett par alltiallo skor....how to choose?!!!!?
Redo för halloween
På fredag ska Tuvas klass vara utklädda i skolan. Vi passade på att utrusta även Nellie med en halloween dräkt. Mellan blev överlycklig och skulle prompt ha sin på sig direkt. Tuva krävdes det lite mer övertalning med. Samma var det när det gällde att fota dem i deras fina skrudar Nellie poserade lyckligt medan Tuva försökte undgå så gott hon kunde. Den här gången blev det ganska roliga bilder utav det :)
Känslor
Känslan som infinner sig när man vaknar av att någon "smyger" upp för trappen med en ficklampa vid 2 snåret på natten....skräck! Känslan som infinner sig när man inser att det bara är Fredrik som smyger runt med telefonen som lampa trots att han borde vara på jobbet....lättnad! Känslan som infinner sig när man får veta att Fredriks ryggskott kommit tillbaka så att han fick gå hem från jobbet.....medlidande! Känslan som infinner dig morgonen efter...oändlig trötthet!
Godis suget
Godis suget är en mardröm just nu och såg jag någon gå förbi här utanför med en Marabou White här utanför skulle jag lätt göra en nacksving på människan för att få det vita guldet! Typiskt nu dreglade jag visst lite oxå...
Förälder i klassrummet
Tomollow
Imorn ska jag vara jobbiga mamman och vara med Tuva på skolan. Jag ska döma och bedöma. Nä så illa är det inte. Vill bara få lite kött på benen och se hur hon klarar av det. Imorn är det dessutom gymnastik på dagschemat. Spännande. Får se exakt hur jobbig jag kommer att vara...
Sköldpaddspojken
Badbusar
30år
Är 30 den magiska gränsen för förfallelse? Det pekar åt det hållet iaf. Jag har plötsligt fått tonårsacne. Man kan tycka att det är rätt åt mig som knappt har haft en finne i mitt snart 30 åriga liv. Men det känns då inte alls så.
Min kära mor säger så fina saker som att "jag fick också mina finnar när jag fyllde 30. Sen blev det värre och värre" tack för den morsan. Har jag berättat att hennes finnar är bölder som behöver dödas med antibiotika för att inte gå upp som en propp i hjärnan?!!?
Min älskade sambo har redan nåt fördärvets gräns och det har märkts tydligt på slutet. Han ådrog sig ett ryggskott för ca 2 veckor sedan som gjorde att han gick runt nerböjd som en gammal gubbe med handen i svanken. Stönandes. Det är väl så början till en kutrygg kommer? Det eländiga ryggskottet har nu gått ner i benen och inatt fick han feber och mådde illa. Vad är detta på väg?
Åldern börjar alltså att ta ut sin rätt och det finns inget som vi kan göra åt det! *ryser*
Tillbakablick
Härliga höst
Nellans dagiskort
Hjärta
Morgon och kvälls rutiner
Morgon och kvälls rutinerna är alltid det som är jobbigast här hemma. Framförallt morgonrutinerna!
Vi börjar med att dra upp persiennerna. Först den vänstra, sen den högra. Sen börjar tjatet. Tuva ta på dig strumporna. Inget händer. Tuvaaan....ta på dig strumporna. Inget händer. Tuuuuuvvvvaaaa! Ta på dig strumporna. Inget händer. Så tjatar jag med varje klädesplagg.
Sen går vi ner och ska käka frukost. Då gäller det att allt passar damens humör till 100% annars blir det stora problem. Små saker som att tex jag går och kissar när det inte passar henne orsakar utbrott. Ju fler sånna desto värre slutar morgonen. Jag och Nellie trippar på tå.
Under den här perioden börjar hon dessutom bli stressad. Hon vet att vi måste vara på skolan 8.30. Det gör att allt blir ännu lite jobbigare. Oftast får jag kompromissa bort hårborstningen för att ens få iväg henne. Då ångrar jag mig alltid när jag ser de andra flickornas hår i söta flätor och svansar, borstade utan tovor. Men jag föredrar tänderna iaf.
När vi kommer till påklädningen av ytterkläderna blir det riktigt jobbigt. Här får jag tjata. Och är hon på riktigt dåligt humör finns det ingen chans att jag får hjälpa till heller. Då får man inte komma nära. Tidspressen tynger henne enormt!
Det slutar iaf alltid med att vi kommer inspringandes när samlingen redan har börjat eller ibland till och med slutat. Och jag får börja dagen med att känna mig som en dålig mamma. Igen.
Nu har nästa problem dykt upp. Eftersom fredrik jobbar nätter tar ju jag nästan alltid morgnar och kvällar själv med barnen. Eftersom Tuva har svårt med förändring har detta resulterat i att nu duger inte Fredrik. Han blir ett orosmoment för Tuva. Problemet är att jag känner att jag måste få vila ibland. Jag orkar inte själv. Jag vill få slippa känna mig dålig. Men nu i flera dagar har det slutat med att jag fått hoppa in och rädda situationen då den blir ohållbar. Ingenting funkar "så smidigt" som när jag gör det. Om jag var Fredrik skulle jag ha lagt mig ner på golvet och gråtit, så illa är det när han ska hjälpa.
Imorse var det lite extra jobbigt när Tuva skrek åt mig att pappa var dum, jag tycker bara om mamma och så vidare. Jag får dåligt samvete och vill hjälpa till för allas skull. Samtidigt är jag rädd att Fredrik kommer tappa sin plats i familjen. Att han blir utan roll. Vad är det som säger att det inte blir nästa sak sen? Om jag alltid tar morgon och kvällsrutiner så kanske det övergår i att det inte duger med att han lagar mat heller sen. Osv osv.
Innan vi får råd av nån som är expert på området och innan vi vet exakt vad området är, alltså att en diagnos ställs, får vi nog kämpa på som vi gör.
Jag längtar, jag längtar tills vi får 3 härliga veckor i Thailand där vi inte har några måste och inga tider att passa. Hoppas att det kommer bli lika skönt som det var under sommarlovet/semestern då vi alla kunde anpassa oss efter Tuvisens behov.
Doseringsask
Att köpa en doseringsask till Tuvas mediciner var ett måste om vi skulle kunna ha koll på om hon tagit tabletterna eller inte. Eftersom vi oftast träffas ca 5 min per dygn hinner vi inte prata så mycket alla gånger och då kan det ju vara bra om man bara kan se ifall medicinen är borta ur facket eller inte.
Asken i sig gav mig flashbacks från min barndomstid då jag åt epilepsi medicin och hade en sådan där ask.
Tack och lov fanns det lite finare askar ny och Tuva blev riktigt glad över sin.
Ormen
Ormen som börjar på K L M Z
Dagens förklaring
Idag skulle Tuva ha med sig nåt på bokstaven O till skolan. Hon tog en orm. Fredrik berättade att när han lämnade henne så fick hon gömma ormen och sen skulle hon förklara för de andra hur den såg ut och så skulle de leta.
När jag frågade henne vad hon fick höra med ormen sa hon:
"Man fick säga. Och sen började ormen på K L M Z"
Även idag en solklar beskrivning. Haha :D
Kalas
Så här glad blir man när man varit på 2 års kalas och somnat i bilen
Korkad mamma
Tuva förklarar
"Vet du mamma. En tjej som jag hjälpte i skolan, med sånt som man köper,som man äter, som man inte kan köpa, mamma"
Den korkade mamman förstod inte den solklara förklaringen. Skärpning mamman!
The lucky one
Revolution
Uuuur vägen
Nu när städerskan kom drog vi till Ikea (igen) för att köpa takfästen till den nysågade skenan. Den här gången högg jag snabbt mina 3 fästen och mutade sjuklingen med en mjukglass. Hon verkar nöjd. Men hon är en riktig smitthärd så hälften av Ikea besökarna blir väl sjuka nu. Typiskt
Utbrott
1sekund
Hur många gånger har man inte hört om föräldrar som säger att de bara tittade bort en sekund från sitt barn och så hände det nåt olyckligt?! Många! Jag har inte riktigt upplevt detta föränn idag.
Jag tvingade med mig en sjuk Nellie, som förutom denna lilla incident skötte sig exemplariskt på Ikea men bröt ihop ungefär i kassan. Det är visst lite för jobbigt att gå på Ikea när man är 2,5 år och sjuk....
Jag stog ute vid alla hyllor på lagret och höll på att lasta på trådbackar på min kärra. Hon svarade på min fråga och så tittade jag upp så var hon borta...
Jag blev i ärlighetens namn inte så orolig för hon brukar aldrig ställa till med några konstigheter.
En Ikeadam kom och frågade hur gammal Nellie, som jag ropade på var, sen hängde hon på mig. Inte mer än en minut efter att hon hade svarat mig vid kärran hör ikeadamen och jag ett litet förtvivlat "Hjäp"( ej felstavat) ovanför våra huvuden. Och där uppe, ca 4 våningar upp, på alla kartonger står Nellie....
Paniiiik, jag tänkte direkt att jag inte skulle låta henne märka hur panikslagen jag var, det hade hon reagerat på direkt och fått panik själv. Ikeadamen hade lite svårare för detta och gick därför en diskret vända fram och tillbaka bakom mig. Jag lotsade min dotter ner för alla hyllor och berg av kartonger och iaf denna gång slutade det lyckligt efter min EN sekund.
Sjuklingen som har plåster på öronvärken
Sa ni kaos?!!
Bomb?!?
Nej...bara lilla jag.
Orsaken är hall-omjustering, pga platsbrist = dagligt stök av skor, kläder och skrot i drivor
Synd bara att jag missade att köpa fästen till panelgardinerna som skulle skärma av. Läs: ikeatantsodjuret sa att inget annat än listerna behövdes.
Att man sen ska använda en såg när de ska längdjusteras sa hon så här: " det är så lätt att bara skjuta ihop de två listerna så man får rätt längd på skenan"
Skjuta ihop och såga är inte samma i min värld! Jag hatar sågar, jag är rädd för sågar!
Ryggskott
Imorse precis när jag skulle gå till jobbet upptäckte Fredrik att han hade fått ryggskott. Han tig sig inte ur sängen, allra mindre ned för trappen. Tuvas skola hade nån typ utav planeringsdag så båda tjejerna skulle vara hemma. Lyckat! Stackars Fredrik! Helena var en ängel och kom hit och hjälpte Fredrik med tjejerna några timmar. Men när jag kom hem möttes jag av mitt hem som stökigast. Jag tror nog aldrig det har varit värre, och då har vi oftast väldigt stökigt. Jag fick åka och handla, städa och nu är det dags att sova. Det är verkligen inte så jag vill spendera mina kvällar efter jobbet! Jag vill sitta i soffan och glo på diverse serier eller läsa en bra bok. Förhoppningsvis kanske det inte är lika kaosartat imorgon kväll då tjejerna varit på skola/dagis hela dagen.
Kroppshår
Niklas kom hem till oss i måndags för en klippning. Eftersom han hade vitskjortan på sig sen jobbet tog han av sig den. Just då kom tuva in i rummet. Hon stirrade på hans bröst som är fullt av hår, vilket hennes pappa inte har mycket av, så säger hon:
" Men Niklas, va mycket morrhår du har..."
Hihi :D
Plupp
Mitt sönderbrända hår blev till ännu en plupp frisyr
Fåret shaun
Jag hatar mitt fåret shaun krull. När det dessutom kombineras Med Aslan färg blev det outhärdligt.
Således bestämde jag mig för att prova Georges nya rakpermanent, som inte bara skulle bli rak och fin utan även väldigt blank och vårdande. I mina logiska tankar insåg jag att det såklart gällde hans syrianska, Superkorta stålull och inte mitt skandinaviska söderblekta hår. I mina desperata, jag hatar mitt krull, tankar tänkte jag att vad gör väl det om hundra år ifall håret går av?!?
Självfallet (ganska skojigt ordval i sammanhanget om jag får säga) gick det ju av. Och SOM det gick av. Det rasade brända hårrester. Eftersom jag sa innan att jag kan ju klippa det kort om det inte blir bra så får jag ju äta upp det nu. Även om jag nu insåg att jag inte kände mig riktigt redo att sluta spara så här i efterhand. Men nu gäller det att bli av med de här brända tussarna som faller från mitt huvud. Men rakt blev det...
Brrrrrrrrr
Imorse när jag vaknade hade jag frost i näshåren för det var så kallt i sovrummet. Vi var ju så smarta att vi bestämde oss för en thailandsresa istället för en ny panna. Som man bäddar får man....frysa?!?? Ja det är väl inte mer än rätt i sådana I-lands problem.
Jag hoppade i min fulaste blåa flercejacka al'a skogshuggare för att få upp värmen. Det fick jag inte. Så jag förmådde mig aldrig ta av den innan jag åkte till jobbet.
Väl på jobbet hackade jag tänder genom första klippningen och började hallucinera isbjörnsklippningar innan den var över. Vilket gjorde att jag blev Tvungen att ta på mig skogshuggar fleecen. Sedan fick jag be alla kunder innan lunch om ursäkt för min extremt pinsamma look. Undra hur kallt det kommer att bli här inne när det är minusgrader ute?! På lunchen sprang jag iaf och införskaffade några nya koftor att håra sönder. Vik hädan dräggiga skogshuggare och kom aldrig mer tillbaka!
Kurs - uppsättningar
Plötsligt händer det!
Plötsligt händer det....Ozzy blir min vän
Höstdag
Teckningsmysteriet
Idag kom Fredde hem med en teckning som han hade hittat på Nellies hylla. Jag såg direkt att den var likadan som den vi fick hem för ett tag sedan. Den som jag tyckte var så fin att jag ville rama in den. Ett lejon, en snigel(den långa längst ner, och pappa (den runda lite till vänster).
Det ser inte ut som att någon av dem är en kopia utan båda ser ut att vara ritade med krita, på olika sorters papper. Men är identiska.
??????¿¿¿¿¿¿???????¿¿¿¿¿¿¿
Lugna puckar....eller...?
Tuvisens fall av feber, illamående och allt annat gick över snabbt och nu är hon hur pigg som helst. Igår var vi hemma hela ligan men idag ska Nellie få gå till dagis. Tuva vill vara själv med mig när hon är "sjuk". Jag är helt säker på att det kommer att vara i ca 30 min innan hon börjar tjata efter syrran.
Om dom bara kunde hålla sams i mer än 2 min i sträck vore jag superduper nöjd. Jag tar mogen sväng till Leklandet för att rasta dem på em.
Sötaste Selma
Nu har vi sötaste lilla Selma och Linnea här på besök. Det är känt enligt va söt hon är! Och inte alls klokt vad sällan vi träffas. Skandal! Ändring, bums!
1 års dag
En busschaufför
I flera dagar har det stått stora skyltar på busshållsplatserna på min gata där de informerat om att från den 2:à okt kommer bussen att gå en annan väg. Och så visade de var den tillfälliga busshållplatsen var. Jag gick snällt dit och ställde mig imorse, tillsammans med ytterligare 10 uppmärksamma resenärer. Men samtidigt såg jag en stackars själ stå långt där borta på den vanliga hållplatsen.
Med gissa om vi fick en knäpp på näsan när bussen kom den vanliga vägen och den tydligt skyltdyslektiska resenären var den som fick komma i tid dit hon skulle, medan vi fick stå där med skägget i brevlådan och skämmas över att vi läst på skyltarna.
Nu sitter jag här på bussen och ska snart få smyga in med kutande rygg och böjd huvud i skam, på kursen som hålls på jobbet. Vi kan dock konstatera att x-trafiks information gick fram till resenärerna men inte till chauffören som körde 2:ans 7.35 buss. Starkt jobbat!
Sjukdom
Att övertala Tuva att ta sin medicin var inga problem. Hon tuggade stolt i sig sin lilla tablett och verkade köpa att hon skulle försätta att behöva göra så, alla dagar. Jag förklarade att det vara för att hon har en sjuka som gör att hon somnar korta stunder hela tiden. So far so good.
Under nattens svarta timmar hörde jag gnyendes inifrån hennes sovrum och där började problemen. Biverkningarna ville inte vänta en sekund mer än de behövde. Feber, ont i kroppen, illamående som gick över i kräkningar. Lilla Tuvisen ser dessutom väldigt konstig ut på ögonen. Blicken hänger inte riktigt med. Själv måste jag pallra mig till jobbet, känns kul. Nån måste ju jobba...ska nog se till att ändra det innan dagen är slut. Mammas skrutt blev alldeles vansinnigt ledsen när jag gick ifrån henne i hennes nöd. Hjärtat :*(
Grattis
Idag är det ingen vanlig dag för idag är det lilla Miras födelsedag. Hurra hurra hurraaaa!
Stort grattis till Linda och Magnus som imorse fick lilla efterlängtade Mira. Hon ser så där knubbig och go ut som en nyfödd bebis ska, med svart långt hår som kikar ut under kondommössan. Men eftersom jag inte frågat om lov ifall jag får lägga ut bilden får ni skapa er en egen bild huvet. Weeee äntligen!
Min lilla 6 åring
Idag fick vi tid i Sthlm på ett ställe som heter PRIMA, där de kommer att göra färdigt utredningen på Tuva. 12-13 november ska vi dit. Jätteskönt att få det klart innan vi åker till Thailand.
Strax efter att jag fått det beskedet ringde telefonen igen med nästa besked. Vi fick svar på EEG testet. Tuva har epilepsi. Under den korta stund som undersökningen varade hade hon haft flertalet frånvarobortfall. Jag som kände mig så säker på att det där skulle visa negativt.
Vi ska börja medicinera direkt. Medicinen ska trappas upp under en lång tid från 5mg om dagen till 2*50mg om dagen. Läkaren påpekade att det är vanligt med biverkningar och att det är vanligt att man får byta medicin nån gång. Biverkningar som te.x illamående, utslag, huvudvärk, yrsel,kräkningar,krampanfall mm, som vi måste försöka hålla utkik efter. Vi fick dessutom en medicin som ska hjälpa under kraftiga krampanfall ifall hon får det.
Stackars Tuvisen. Tänk själv va svårt allting måste vara om vissa saker hela tiden blockeras bort. Om jag räknartill tio, så missar hon tre och sju. Nästa gång kanske två och åtta. Inte konstigt att hon har svårt för vissa saker.
Det känns skönt att de hittade på det här som inte alls märks på henne. Jag satt ju bredvid henne under hela testet och verkligen kollade efter eventuella bortfall och märkte inte ett enda där det faktiskt var flera stycken, jätteskumt.
Nu håller vi tummarna för att medicinen ska hjälpa, utan biverkningar, så att hon kan få hänga med som alla andra barn.