Recept vegetarisk lasagne

2012-10-31 21:09:00 Kategori: Recept
(1) Kommentarer

Här kommer receptet på den Supergoda lasagnen

Röd sås:
2 morötter
2 zucchini
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1/1 röd chili
1 msk olja
1 burk krossade tomater (400 g)
1 dl vispgrädde (jag hade matlagningsgrädde och det funkade fint)
2 tsk salt
1/2 tsk socker
1 krm nymalen svartpeppar
blad från 1/2 kruka basilika

Fyllning:
250 g fryst bladspenat
200 g fetaost
8-10 lasagneplattor
150 g riven ost att strö över

Skala morötterna och skär dem i korta stavar och zucchinin i bitar. Skala lök och vitlök och hacka dem. Hacka även chilin fint. Fräs lök, vitlök och chili mjuk i oljan. Tillsätt tomatkross, grädde, morötter, zucchini, salt, socker och peppar. Låt allt puttra i 10 minuter. Tillsätt strimlade basilikablad.

Fördela 1/3 av den röda såsen i en ugnssäker form. Tina spenaten (krama ut all vätska) och strö över hälften av den och fetaosten i smulor. Täck med ett lager lasagneplattor. Varva med ett nytt lager röd sås, spenat, fetaost och lasagneplattor. Överst ett lager röd sås och riven ost. Gratinera i ugnen på 225 grader i 25 minuter. Servera med färsk rucolasallad.

Jag själv bytte ut chilin (förstod inte riktigt mängden 1/1...) mot krossade tomater med chili. Det är ICAs krossade tomater. Sjukt drag i den kan jag säga. Jag var rädd att lasagnen skulle bli torr men det blev den verkligen inte! Prova säger jag bara!


Mat

2012-10-30 22:40:41 Kategori:
(1) Kommentarer

Jag har ju som räknat alltid haft problem med matintaget. På sista tiden har kött äcklat mig mer och mer. Tankarna på att börja laga vegetarisk mat har hela tiden ploppat upp. Men eftersom det känts så jobbigt att behöva laga olika maträtter (eftersom Fredrik vägrar att äta vegetariskt, med anledningen:Gud så tråkigt) Vi bestämde att lasagne stod på matlistan den här veckan och jag riktigt lände hur det växte i munnen på mig vid tanken på köttfärsen. Alltså bestämde jag mig för att prova att göra en egen vegetarisk. Och åh vad dum jag är som inte provat tidigare! Supergott! Och så otroligt härligt att kunna äta allt på tallriken utan att behöva oroa mig för vad det är för äcklig sena eller dylik äcklig kroppsdel som mals mellan mina tänder. Jag åt mer än på länge! Och Fredrik blev genast sugen på att smaka då det luktade så gott. Här ska provas mer vegetariskt!


Färdiga resultatet

2012-10-30 22:05:08 Kategori:
(0) Kommentarer

Tadaaa! Har inte smakat än men befarar att de är sööööta! Familjen gillade dem iaf. Nu ska jag smaka en vegetarisk lasagne som jag gjort för första gången. Spännande!


Hi-hat cupcakes

2012-10-30 17:14:16 Kategori:
(0) Kommentarer

Jag fick Leilas cupcake bok i present av Anna, Linnea och Mickan. Just nu håller tjejerna och jag på att baka hi-hat cupcakes. Spännande! Nu sk de svalna innan vi ska börja med "hattarna". Tjejerna älskade att slicka ur bunken iaf ;)


Sjuk igen

2012-10-28 10:24:12 Kategori:
(0) Kommentarer

I fredags sa jag att Nellie var den enda som var helt frisk innan Uppsala resan. Det skulle jag inte ha sagt. På lördag morgon vaknade hon dyngförkyld och nu på söndag morgon verkar hon riktigt febrig och är riktigt hängig. Hon vill inte ens åka hem, helst vill hon ligga i sängen och kolla på smurfarna på ipaden. Skruttan


Pelle Svanslös hus i Uppsala

2012-10-27 19:43:46 Kategori:
(0) Kommentarer


Restaurang mys

2012-10-27 19:37:40 Kategori:
(0) Kommentarer

Jonas och Emma hade bokat bord på en jättemysig italiensk restaurang med supergod mat


Ajfån tjuven

2012-10-27 19:11:08 Kategori:
(0) Kommentarer

.....igen....


Ljuvlig höstdag i Uppsala

2012-10-27 19:07:13 Kategori:
(0) Kommentarer


Packlista

2012-10-26 08:26:06 Kategori:
(0) Kommentarer

Har så smått börjat skriva ner en packlista för Thailandsresan. Det kan ju vara bra att börja så här tidigt så kan jag komplitera den hela tiden så fort nånting poppar upp i mitt huvud. Vi har bestämt för att packa i ryggsäckar eftersom vi ska åka runt en del. Ju mindre vi har att kånka på desto bättre. Idag har jag tagit beslutet att sminket är en av de saker som ska få vara hemma pga platsbristen. Liiite ångest laddat men jag försöker intala mig att jag är snygg utan. Trots 30års acnen. Om inte annat brukar jag sluta sminka mig när jag blir brun och förhoppningsvis blir jag det nån gång där nere. Dessutom hatar jag att tvätta bort skiten och skulle gärna ta semester ifrån det i 3 veckor.

Ett annat problem är skorna...tanken är att jag ska ha med ett par strand tofflor och ett par alltiallo skor....how to choose?!!!!?


Redo för halloween

2012-10-24 19:45:06 Kategori:
(0) Kommentarer

På fredag ska Tuvas klass vara utklädda i skolan. Vi passade på att utrusta även Nellie med en halloween dräkt. Mellan blev överlycklig och skulle prompt ha sin på sig direkt. Tuva krävdes det lite mer övertalning med. Samma var det när det gällde att fota dem i deras fina skrudar Nellie poserade lyckligt medan Tuva försökte undgå så gott hon kunde. Den här gången blev det ganska roliga bilder utav det :)


Känslor

2012-10-24 07:25:42 Kategori:
(0) Kommentarer

Känslan som infinner sig när man vaknar av att någon "smyger" upp för trappen med en ficklampa vid 2 snåret på natten....skräck! Känslan som infinner sig när man inser att det bara är Fredrik som smyger runt med telefonen som lampa trots att han borde vara på jobbet....lättnad! Känslan som infinner sig när man får veta att Fredriks ryggskott kommit tillbaka så att han fick gå hem från jobbet.....medlidande! Känslan som infinner dig morgonen efter...oändlig trötthet!


Godis suget

2012-10-23 20:45:28 Kategori:
(1) Kommentarer

Godis suget är en mardröm just nu och såg jag någon gå förbi här utanför med en Marabou White här utanför skulle jag lätt göra en nacksving på människan för att få det vita guldet! Typiskt nu dreglade jag visst lite oxå...


Förälder i klassrummet

2012-10-23 20:24:00 Kategori: allmänt
(50) Kommentarer
Ja då har jag så varit med Tuva en dag i skolan. Det va ju himla trevligt och lärorikt. Jag tycker att i helhet så hade de 3 vuxna bra koll på alla de 24(av 28) barnen. Flera stycken av de små filurerna var riktigt vilda. Framförallt bland gosseskaran.
 
Tuva har en pojke i klassen som har ganka mycket problematik och ganska säkerligen någon form utav diagnos. Jag tänkte att vi hädanefter kan kalla honom för HAN för honom kommer vi nog kunna nämna många gånger under åren som kommer. HAN hade fått beviljat en resurs(en extra vuxen) till klassen för sina problem. Tanken sedan har varit att samma resurs också ska hålla ett öga på min Tuva. Inte så lätt kan jag säga. Då HAN klättrade på väggarna (på fullaste allvar) och for runt som en virvelvind och inte lyssnade på ett ord som sades under hela dagen.
 
Dagen började med en samling då flourtanten kom och vi fick sköja munnen med flour. Alla barnen(och jag) satt snällt och gurglade flour under den långa minuten, utom HAN som sprang runt med resursen snäppet efter sig, och Tuva som inte förstod uppgiften och svalde flouret och såg allmänt frånvarande ut.
Sedan hade fröken lite enkla frågor som vad får vi om vi sätter ihop hus och vagn....Husvagn. Osv. Barnen sträckte sina små armar så högt upp i luften så att armarna nästan gick ur led. Alla utom Tuva som såg ut att drömma om Thailandsstränder eller lördagsgodis. De andra barnen kunde inte hålla sig utan kastade ur sig svaren och fick då tillsägelse av fröken att räcka upp handen. Inför varje ord som pusslades ihop hade fanns det 23 berättelser som ville berättas om tex husvagnssemestrar eller morfars husvagn eller liknande.Tuva visste nog inte ens vad de pratade om. När fröken sen tfrågade Tuva vad man får om man sätter ihop glas och ögon såg Tuva bara förvånad ut innan hon fortsatte in i sin trans och 23 andra barn svarade åt henne.De stunder hon inte var i trans eller hade en frånvaroattack eller vad det nu var hon gjorde, spenderade hon åt att titta på gardinerna och väggarna och taket. Helt ointresserad av fröken och de andra barnen.
 
När de sedan skulle göra en uppgift där de skulle färglägga en pirat och skriva pirat och sitt eget namn på pappret kom nästa problem för Tuva. Hon har definitivt koncentrationssvårigheter. Hon satt länge och väl och fyllde i en liten, liten yta med röd färg. Jättefint och noga att inte komma utanför linjen. När hon var klar med den lilla rutan skrek första barnet KLLLAAAAAARRR! Och sen kunde Tuva inte koncentrera sig. Hon gjorde allt annat än uppgiften. Jag fick överföra hennes fokus till pappret så många gånger att jag nog inte kan räkna så långt.Hon skrattade åt HAN som for runt, hon tittade på flickan brevid som färglade sin pirat, hon studerade tyget på gardinen osv. Annars tycker jag att de satt henne helt perfekt vid det bordet hon satt. Alla var ganska "söliga" och väldigt duktiga på att skriva vid hennes bord. Tanken med det var att Autistiska barn är kopieringsbarn. De hoppas att deras kunskap ska smitta av sig. En av grabbarna som hade lite extra myror i brallan satt där med mig och kämpade med sin pirat och lyckades charma mig totalt. Helt oväntat var killen riktigt skarp och kunde till och med klockan och skrev dessutom pirat utan att titta på det färdiga ordet. Bra där. Tuvisens pirat hade handsken och lite utav armen målad när alla var klara så då fick hon sätta den i pärmen så. I pärmen såg jag att det var lika på alla andra uppgifter som satt där i. Bara att piraten var lite mer färglagd än alla gamla uppgifter.
 
Jag tog ett snack med fröken där jag påpekade att Tuva behöver någon som ständigt påminde henne om att hon måste fortsätta. Hon visste det och de gjorde vad de kunde men det finns ju inte personal till detta. Jag sa att det är för jävligt rent ut sagt hon ska behöva bli lidande bara för att hon inte är högljudd och stör de andra. Hon behöver extra hjälp precis lika mycket som HAN eller andra barn som får uppmärksamhet bara för att de härjar och stör. Under den lilla stunden jag var där idag såg jag ju att det var det som upptog de vuxnas tid. Sitt ner, var tyst, nu pratade hon, ställ dig sist i kön osv.
 
Jag förstår ju varför det blir som det blir. Och jag säger inte att de barn som är överaktiva inte är värd extra hjälp och tid. Problemet är jag värnar om mitt barn, och hon behöver extra tillsyn och hjälp även fast hon inte stör de andra. Hade hon varit som HAN hade jag jobbat för att hon skulle få sin rätt igenom då också. Men i det här läget tänker jag vara egoistisk och den jobbiga mamman som ska tjata och gnata så att min dotter får den hjälp hon behöver trots att hon inte syns. Jag hade inte trott att hon skulle sticka ut ur mängden så tydligt som hon gjorde.
 
Hon var även helt ointresserad utav sina kompisar under hela dagen och hennes fröken sa att hon oftast väljer att vara ensam och att det inte verkar som att hon känner sig utanför. Ofta kommer nåt barn och frågar henne om de får leka med henne och då säger hon bara "nej jag vill inte". Däremot insåg jag ganka snart hur jag måste ha vänt ut och in på mig själv för att de kompisar som följt med oss hem hitills skulle ha det roligt hemma hos oss för allihopa ville komma hem till oss och leka...med mig. Alla saker som vi gjort, som tex att baka hade spritt sig och även barn som inte varit hos oss kom och frågade om de fick komma hem till oss och baka med mig för de hade hört att jag har flera kavlar. Det kanske är dags att inse att Tuva kanske trivs bra utan kompisar och att det blir fel när jag försöker skaffa kompisar åt henne?
 
För övrigt blev jag mäkta imponerad när fröken frågde hur många näsor de 24 barnen hade tillsammans alla utom Tuva räckte upp handen. Fröken frågade Tuva som svarade 3...typiskt....ett annat barn svarade 24. Fröken frågade hur många öron de 24 barnen hade. En flicka sa 26....neeee....en pojke fick försöka och smackar i med 48....dåligt impad jag blev då =)

Tomollow

2012-10-22 22:47:30 Kategori:
(0) Kommentarer

Imorn ska jag vara jobbiga mamman och vara med Tuva på skolan. Jag ska döma och bedöma. Nä så illa är det inte. Vill bara få lite kött på benen och se hur hon klarar av det. Imorn är det dessutom gymnastik på dagschemat. Spännande. Får se exakt hur jobbig jag kommer att vara...


Sköldpaddspojken

2012-10-22 22:07:31 Kategori: allmänt
(1) Kommentarer
När man blir förälder får man direkt ett annat sätt att tänka. En ny oro föds samtidigt med barnet. När barnet är nyfödd ororar man sig för att de ska sluta att andas när de börjar ställa sig upp oroar man sig för att de ska ramla och slå huvudet osv. Man ororar sig hela tiden. Innan man får egna barn kan man inte förstå denna oro. M
 
an tror att man gör det, men det kan man inte. Då handlar det om små saker. När det kommer tills större problem som te.x dödliga sjukdomar och annat hemsk, klarar man inte ens av att tänka på det alls.
 
Varje gång jag känner mig ledsen över Tuvas problem försöker jag tänk att det finns så mycket värre saker som kunde ha darbbat oss att vi ska vara tacksamma. Vi är friska allihopa. Tack Gud för det.
Jag tror att de flesta av oss föräldrar också har lättare att känna sorg och ledsamhet för andra drabbade barn. Just nu sitter jag och tittar på en dokumentär på 4:an om "sköldpaddspojken", en pojke som
 
har ett födelsemärke som nästan täcker hela hans kropp. Han är så söt och det är så orättvist! Men nu är han opererad och det verkar ordna sig för honom. Jag har gråtit i en timme nu när jag suttit och tittat på det här. Om manb visste allt som kunde drabba ens barn skulle man nog gå under av oro. Vi borde verkligen ta oss tid att tänka på hur bra vi har det i våra liv oftare!
 

Badbusar

2012-10-22 18:27:31 Kategori:
(1) Kommentarer


30år

2012-10-20 09:01:30 Kategori:
(0) Kommentarer

Är 30 den magiska gränsen för förfallelse? Det pekar åt det hållet iaf. Jag har plötsligt fått tonårsacne. Man kan tycka att det är rätt åt mig som knappt har haft en finne i mitt snart 30 åriga liv. Men det känns då inte alls så.

Min kära mor säger så fina saker som att "jag fick också mina finnar när jag fyllde 30. Sen blev det värre och värre" tack för den morsan. Har jag berättat att hennes finnar är bölder som behöver dödas med antibiotika för att inte gå upp som en propp i hjärnan?!!?

Min älskade sambo har redan nåt fördärvets gräns och det har märkts tydligt på slutet. Han ådrog sig ett ryggskott för ca 2 veckor sedan som gjorde att han gick runt nerböjd som en gammal gubbe med handen i svanken. Stönandes. Det är väl så början till en kutrygg kommer? Det eländiga ryggskottet har nu gått ner i benen och inatt fick han feber och mådde illa. Vad är detta på väg?

Åldern börjar alltså att ta ut sin rätt och det finns inget som vi kan göra åt det! *ryser*


Tillbakablick

2012-10-18 13:29:48 Kategori: allmänt
(3) Kommentarer
 
Idag är Tuvisen hemma från skolan för att vi varit till doktorn och pratat igenom medicineringen osv. Recept krevs ut för att vi skulle ha att ta med till Thailand. Och så var vi där igen. Vi äter, sover, leker, lever för Thailandsresan just nu. Därför ska jag nu fresta er med lite bilder från i Januari nu. Just det! Vi hinner åka till Thailand 2ggr i år. Sammanlagt 5 veckor. Det ni!
 Enjoy
 
Framme
Möttes av en drake i hotelllobbyn
Khao lak
Singha
Gullig strand unge
Elefant ridning
Djungeltur
Mr ödel
Fina familjen
glassmonster
Stig Helmer? Sällskapsresan?
White sand beach i Khao lak
Hittade en galning på balkongen
Sälen
Middagslur
Sandrumpa
<3
Badbus
Avslutar med en Thailandsbrun Therese
 
 

Härliga höst

2012-10-16 21:33:34 Kategori:
(0) Kommentarer


Nellans dagiskort

2012-10-16 19:13:13 Kategori:
(2) Kommentarer

Hjärta


Morgon och kvälls rutiner

2012-10-16 09:02:42 Kategori:
(1) Kommentarer

Morgon och kvälls rutinerna är alltid det som är jobbigast här hemma. Framförallt morgonrutinerna!

Vi börjar med att dra upp persiennerna. Först den vänstra, sen den högra. Sen börjar tjatet. Tuva ta på dig strumporna. Inget händer. Tuvaaan....ta på dig strumporna. Inget händer. Tuuuuuvvvvaaaa! Ta på dig strumporna. Inget händer. Så tjatar jag med varje klädesplagg.

Sen går vi ner och ska käka frukost. Då gäller det att allt passar damens humör till 100% annars blir det stora problem. Små saker som att tex jag går och kissar när det inte passar henne orsakar utbrott. Ju fler sånna desto värre slutar morgonen. Jag och Nellie trippar på tå.

Under den här perioden börjar hon dessutom bli stressad. Hon vet att vi måste vara på skolan 8.30. Det gör att allt blir ännu lite jobbigare. Oftast får jag kompromissa bort hårborstningen för att ens få iväg henne. Då ångrar jag mig alltid när jag ser de andra flickornas hår i söta flätor och svansar, borstade utan tovor. Men jag föredrar tänderna iaf.

När vi kommer till påklädningen av ytterkläderna blir det riktigt jobbigt. Här får jag tjata. Och är hon på riktigt dåligt humör finns det ingen chans att jag får hjälpa till heller. Då får man inte komma nära. Tidspressen tynger henne enormt!

Det slutar iaf alltid med att vi kommer inspringandes när samlingen redan har börjat eller ibland till och med slutat. Och jag får börja dagen med att känna mig som en dålig mamma. Igen.

Nu har nästa problem dykt upp. Eftersom fredrik jobbar nätter tar ju jag nästan alltid morgnar och kvällar själv med barnen. Eftersom Tuva har svårt med förändring har detta resulterat i att nu duger inte Fredrik. Han blir ett orosmoment för Tuva. Problemet är att jag känner att jag måste få vila ibland. Jag orkar inte själv. Jag vill få slippa känna mig dålig. Men nu i flera dagar har det slutat med att jag fått hoppa in och rädda situationen då den blir ohållbar. Ingenting funkar "så smidigt" som när jag gör det. Om jag var Fredrik skulle jag ha lagt mig ner på golvet och gråtit, så illa är det när han ska hjälpa.

Imorse var det lite extra jobbigt när Tuva skrek åt mig att pappa var dum, jag tycker bara om mamma och så vidare. Jag får dåligt samvete och vill hjälpa till för allas skull. Samtidigt är jag rädd att Fredrik kommer tappa sin plats i familjen. Att han blir utan roll. Vad är det som säger att det inte blir nästa sak sen? Om jag alltid tar morgon och kvällsrutiner så kanske det övergår i att det inte duger med att han lagar mat heller sen. Osv osv.

Innan vi får råd av nån som är expert på området och innan vi vet exakt vad området är, alltså att en diagnos ställs, får vi nog kämpa på som vi gör.

Jag längtar, jag längtar tills vi får 3 härliga veckor i Thailand där vi inte har några måste och inga tider att passa. Hoppas att det kommer bli lika skönt som det var under sommarlovet/semestern då vi alla kunde anpassa oss efter Tuvisens behov.


Doseringsask

2012-10-15 16:24:23 Kategori:
(0) Kommentarer

Att köpa en doseringsask till Tuvas mediciner var ett måste om vi skulle kunna ha koll på om hon tagit tabletterna eller inte. Eftersom vi oftast träffas ca 5 min per dygn hinner vi inte prata så mycket alla gånger och då kan det ju vara bra om man bara kan se ifall medicinen är borta ur facket eller inte.

Asken i sig gav mig flashbacks från min barndomstid då jag åt epilepsi medicin och hade en sådan där ask.

Tack och lov fanns det lite finare askar ny och Tuva blev riktigt glad över sin.


Ormen

2012-10-15 15:46:37 Kategori:
(0) Kommentarer

Ormen som börjar på K L M Z


Dagens förklaring

2012-10-15 15:43:26 Kategori:
(0) Kommentarer

Idag skulle Tuva ha med sig nåt på bokstaven O till skolan. Hon tog en orm. Fredrik berättade att när han lämnade henne så fick hon gömma ormen och sen skulle hon förklara för de andra hur den såg ut och så skulle de leta.

När jag frågade henne vad hon fick höra med ormen sa hon:

"Man fick säga. Och sen började ormen på K L M Z"

Även idag en solklar beskrivning. Haha :D


Kalas

2012-10-14 18:59:37 Kategori:
(0) Kommentarer

Så här glad blir man när man varit på 2 års kalas och somnat i bilen


Korkad mamma

2012-10-14 18:07:12 Kategori:
(0) Kommentarer

Tuva förklarar

"Vet du mamma. En tjej som jag hjälpte i skolan, med sånt som man köper,som man äter, som man inte kan köpa, mamma"

Den korkade mamman förstod inte den solklara förklaringen. Skärpning mamman!


The lucky one

2012-10-13 22:09:47 Kategori: allmänt
(1) Kommentarer
Om det nu ska vara lammkött så är det här mitt! Ohlalaaa!
Filmen var den bästa jag sett sen The notebook. Precis my cup of tea.
 
Kärleksfilm på hög nivå. The lucky one får 20 stjärnor av 5 från mig och nu ska jag gå och drömma sött om den extremt heta huvudpersonen medans min älskling ligger brevid och snarkar och fiser. Nanatt
 

Revolution

2012-10-12 22:36:15 Kategori: allmänt
(0) Kommentarer
Höstens måste! Nya serien Revolution. Aaaaaawsome!!

Uuuur vägen

2012-10-12 13:34:28 Kategori:
(0) Kommentarer

Nu när städerskan kom drog vi till Ikea (igen) för att köpa takfästen till den nysågade skenan. Den här gången högg jag snabbt mina 3 fästen och mutade sjuklingen med en mjukglass. Hon verkar nöjd. Men hon är en riktig smitthärd så hälften av Ikea besökarna blir väl sjuka nu. Typiskt


Utbrott

2012-10-12 10:07:01 Kategori: allmänt
(0) Kommentarer
Igår fick Tuva ett riktigt raseriutbrott här hemma.
Då insåg jag att det var länge sedan hon hade haft ett. Säkert 2 veckor typ...när hon började med medicinen. Kan det ha ett samband? Hoppas! Jag försöker att titta efter andra tecken på att medicinen verkar på henne men har ännu inte sett nåt. Igår när jag hämtade henne på skolan förökte både jag och hennes fröken få kontakt med henne i ca en minut när hon stod och stirrade ut i luften, men det var omöjligt. Då måste hon ha haft ett sånt där frånvarobortfall. Sen när hon blev medvetande om oss igen började hon prata som att inget hade hänt. Fröken, som för övrigt var en vikarie, började skratta och sa att "du är skön du Tuva". Jag har ingen aning om ifall hon hade blivit insatt i Tuvas problematik eller om hon bara trodde att hon var lite disträ. Och i ärlighetens namn orkade jag inte ta upp det heller. Vad gör väl det om hundra år känns det som.

1sekund

2012-10-11 23:29:59 Kategori:
(0) Kommentarer

Hur många gånger har man inte hört om föräldrar som säger att de bara tittade bort en sekund från sitt barn och så hände det nåt olyckligt?! Många! Jag har inte riktigt upplevt detta föränn idag.

Jag tvingade med mig en sjuk Nellie, som förutom denna lilla incident skötte sig exemplariskt på Ikea men bröt ihop ungefär i kassan. Det är visst lite för jobbigt att gå på Ikea när man är 2,5 år och sjuk....

Jag stog ute vid alla hyllor på lagret och höll på att lasta på trådbackar på min kärra. Hon svarade på min fråga och så tittade jag upp så var hon borta...
Jag blev i ärlighetens namn inte så orolig för hon brukar aldrig ställa till med några konstigheter.
En Ikeadam kom och frågade hur gammal Nellie, som jag ropade på var, sen hängde hon på mig. Inte mer än en minut efter att hon hade svarat mig vid kärran hör ikeadamen och jag ett litet förtvivlat "Hjäp"( ej felstavat) ovanför våra huvuden. Och där uppe, ca 4 våningar upp, på alla kartonger står Nellie....

Paniiiik, jag tänkte direkt att jag inte skulle låta henne märka hur panikslagen jag var, det hade hon reagerat på direkt och fått panik själv. Ikeadamen hade lite svårare för detta och gick därför en diskret vända fram och tillbaka bakom mig. Jag lotsade min dotter ner för alla hyllor och berg av kartonger och iaf denna gång slutade det lyckligt efter min EN sekund.

Sjuklingen som har plåster på öronvärken


Sa ni kaos?!!

2012-10-11 23:15:30 Kategori:
(1) Kommentarer

Bomb?!?
Nej...bara lilla jag.

Orsaken är hall-omjustering, pga platsbrist = dagligt stök av skor, kläder och skrot i drivor

Synd bara att jag missade att köpa fästen till panelgardinerna som skulle skärma av. Läs: ikeatantsodjuret sa att inget annat än listerna behövdes.

Att man sen ska använda en såg när de ska längdjusteras sa hon så här: " det är så lätt att bara skjuta ihop de två listerna så man får rätt längd på skenan"
Skjuta ihop och såga är inte samma i min värld! Jag hatar sågar, jag är rädd för sågar!


Ryggskott

2012-10-10 22:43:50 Kategori:
(0) Kommentarer

Imorse precis när jag skulle gå till jobbet upptäckte Fredrik att han hade fått ryggskott. Han tig sig inte ur sängen, allra mindre ned för trappen. Tuvas skola hade nån typ utav planeringsdag så båda tjejerna skulle vara hemma. Lyckat! Stackars Fredrik! Helena var en ängel och kom hit och hjälpte Fredrik med tjejerna några timmar. Men när jag kom hem möttes jag av mitt hem som stökigast. Jag tror nog aldrig det har varit värre, och då har vi oftast väldigt stökigt. Jag fick åka och handla, städa och nu är det dags att sova. Det är verkligen inte så jag vill spendera mina kvällar efter jobbet! Jag vill sitta i soffan och glo på diverse serier eller läsa en bra bok. Förhoppningsvis kanske det inte är lika kaosartat imorgon kväll då tjejerna varit på skola/dagis hela dagen.


Kroppshår

2012-10-10 09:36:30 Kategori:
(1) Kommentarer

Niklas kom hem till oss i måndags för en klippning. Eftersom han hade vitskjortan på sig sen jobbet tog han av sig den. Just då kom tuva in i rummet. Hon stirrade på hans bröst som är fullt av hår, vilket hennes pappa inte har mycket av, så säger hon:

" Men Niklas, va mycket morrhår du har..."

Hihi :D


Plupp

2012-10-09 18:50:34 Kategori:
(0) Kommentarer

Mitt sönderbrända hår blev till ännu en plupp frisyr


Fåret shaun

2012-10-09 08:48:42 Kategori:
(0) Kommentarer

Jag hatar mitt fåret shaun krull. När det dessutom kombineras Med Aslan färg blev det outhärdligt.
Således bestämde jag mig för att prova Georges nya rakpermanent, som inte bara skulle bli rak och fin utan även väldigt blank och vårdande. I mina logiska tankar insåg jag att det såklart gällde hans syrianska, Superkorta stålull och inte mitt skandinaviska söderblekta hår. I mina desperata, jag hatar mitt krull, tankar tänkte jag att vad gör väl det om hundra år ifall håret går av?!?

Självfallet (ganska skojigt ordval i sammanhanget om jag får säga) gick det ju av. Och SOM det gick av. Det rasade brända hårrester. Eftersom jag sa innan att jag kan ju klippa det kort om det inte blir bra så får jag ju äta upp det nu. Även om jag nu insåg att jag inte kände mig riktigt redo att sluta spara så här i efterhand. Men nu gäller det att bli av med de här brända tussarna som faller från mitt huvud. Men rakt blev det...


Brrrrrrrrr

2012-10-08 13:46:00 Kategori:
(1) Kommentarer

Imorse när jag vaknade hade jag frost i näshåren för det var så kallt i sovrummet. Vi var ju så smarta att vi bestämde oss för en thailandsresa istället för en ny panna. Som man bäddar får man....frysa?!?? Ja det är väl inte mer än rätt i sådana I-lands problem.

Jag hoppade i min fulaste blåa flercejacka al'a skogshuggare för att få upp värmen. Det fick jag inte. Så jag förmådde mig aldrig ta av den innan jag åkte till jobbet.
Väl på jobbet hackade jag tänder genom första klippningen och började hallucinera isbjörnsklippningar innan den var över. Vilket gjorde att jag blev Tvungen att ta på mig skogshuggar fleecen. Sedan fick jag be alla kunder innan lunch om ursäkt för min extremt pinsamma look. Undra hur kallt det kommer att bli här inne när det är minusgrader ute?! På lunchen sprang jag iaf och införskaffade några nya koftor att håra sönder. Vik hädan dräggiga skogshuggare och kom aldrig mer tillbaka!


Kurs - uppsättningar

2012-10-07 16:50:26 Kategori:
(0) Kommentarer


Plötsligt händer det!

2012-10-07 09:07:46 Kategori:
(0) Kommentarer

Plötsligt händer det....Ozzy blir min vän


Höstdag

2012-10-05 22:52:00 Kategori: allmänt
(0) Kommentarer
 
Idag har vi haft en fantastisk höstdag med picknik ute och en massa lek med härliga kompisar och älskade kusiner. Nellie blev förälskad i lilla kusin Lia och Tuvisen och Isac lekte hur bra som helst hela dagen. Och jag fick såklart leka med bästa Maddisen som det blir allt för sällan av numera.
 
Efter att hälften av alla kompisarna gått hem lyckades jag få fram kameran. Som för övrigt har varit utan battrei sen Långå resan eftersom jag tappat bort laddaren. Skärpning för böveln!
 
 
 
 

Teckningsmysteriet

2012-10-04 18:55:20 Kategori:
(2) Kommentarer

Idag kom Fredde hem med en teckning som han hade hittat på Nellies hylla. Jag såg direkt att den var likadan som den vi fick hem för ett tag sedan. Den som jag tyckte var så fin att jag ville rama in den. Ett lejon, en snigel(den långa längst ner, och pappa (den runda lite till vänster).
Det ser inte ut som att någon av dem är en kopia utan båda ser ut att vara ritade med krita, på olika sorters papper. Men är identiska.

??????¿¿¿¿¿¿???????¿¿¿¿¿¿¿


Lugna puckar....eller...?

2012-10-04 08:51:34 Kategori:
(0) Kommentarer

Tuvisens fall av feber, illamående och allt annat gick över snabbt och nu är hon hur pigg som helst. Igår var vi hemma hela ligan men idag ska Nellie få gå till dagis. Tuva vill vara själv med mig när hon är "sjuk". Jag är helt säker på att det kommer att vara i ca 30 min innan hon börjar tjata efter syrran.
Om dom bara kunde hålla sams i mer än 2 min i sträck vore jag superduper nöjd. Jag tar mogen sväng till Leklandet för att rasta dem på em.


Sötaste Selma

2012-10-03 12:26:48 Kategori:
(0) Kommentarer

Nu har vi sötaste lilla Selma och Linnea här på besök. Det är känt enligt va söt hon är! Och inte alls klokt vad sällan vi träffas. Skandal! Ändring, bums!


1 års dag

2012-10-02 10:00:00 Kategori: allmänt
(3) Kommentarer
För ett år sedan hade jag haft 2 mardrömsveckor vid det här laget. Med vånda, skräck, lycka, förväntan, ånger, rädsla och alla andra stormiga känslor som plågade mig. Den 2:a oktober 2011 hade jag nämligen bokat tid för att göra en bukplastik. Det innebär att man gör ett snitt nere vid hårfästet under bikinilinjen och tar bort all överflödig hud, som i mitt fall var lite över en dcm, nästa snitt skulle alltså läggas strax ovanför naveln. Sen syr de ihop magmusklerna, mina glipade inte fullt lika mycket som många andras gör effter graviditeter men de glipade iaf 5 cm. Efter det gör de ett nytt hål för en ny navel och sätter den på plats innan de slutligen fäster ihop de två "ändarna" på magen som finns kvar.
 
Som ni kanske förstår är detta ett väldigt stort ingrepp och inget man tar lätt på. Oron över att det inte skulle bli bättre var aldrig särskillt stor då jag kände att det inte kunde bli sämre.Det blev sagt redan på konultationen att mina ärr skulle bli fula eftersom jag har sådan läkhud. Jag bestämde mig för att det ändå skulle vara värt det men oron över hur det skulle kännas med de fula ärren plågade mig veckorna innan. HUR fula skulle de bli? Hur högt skulle det stora ärret hamna? Hur skulle naveln se ut? Skulle jag bli äcklad av den och ångra mig efteråt? Skulle ärret göra att jag tyckte det kändes jobbigt med bikini framöver? Frågorna och känslorna var oändliga.
 
Men så kom dagen och fördelarna vägde upp nackdelarna. Jag har ända sedan jag fick Tuva alltid kännt mig obekväm. Tjock till och med. Jag har bantat och tränat och gjort allt för att magen skulle minska. Det enda som hände var att ju smalare jag blev desto mer hängde den. Jag har varit på stranden så få gånger sen jag fick tuva att de skulle kunna räknas på 2 händer. Jag har varit för äcklad själv över "Stjärten på magen" som jag kallade den, för att vilja visa upp mig för andra.
 
Före operationen
Väl på plats kände jag mig riktigt lugn. Jag hade varit super duper rädd för narkosen men det var en ganska skön upplevelse. Jag fick nån drog innan som gjorde att jag levde rövare och det sista jag minns är att alla gapskrattar inne i operationssalen. När jag vaknade igen förstod jag inte att jag ens hade somnat. Åh vad svettig jag var. Jag försökte fråga varför de hade bäddat min mig så mycket men så insåg jag att jag var i ett annat rum. De hade rullat ihop en stor handuk och lagt den korven från ena axeln, upp över huvudet och ner över den andra axeln. Sen hade jag desutom 2 tjocka filtar uppdragna till hakan. Svettigt...
 
När de tog bort filtar och handuken kändes de bättre och då började jag inse att jag förmodligen var lite knasig av morfin. Jag höll låda där inne med 2 stackars tjejer som precis hade opererat brösten och så var jag så sjuuukt fnissig. Om ni tycker att jag pratar mycket normalt skulle ni träffa på mig med lite morfin i kroppen. Jag hade fått nån fixidé om att de borde kasta min bort tagna del av magen till vargarna så de stackars tjejerna med nya bröst skrattade och fick ont av det. Sen försökte jag få sköterskan och hämta magen så att jag fick se den. Om jag minns rätt ville jag hugga den lite med en kniv för allt illa den gjort mig...konstigt att de inte spärrade in mig på dårhus.
 
Smärtan skulle vara obeskrivlig hade jag hört men de pumpade mig med morfin så jag hade inte å ont. Det var med skräckblandad förtjusning som jag försökte ställa mig upp morgonen efter när de skulle tvinga mig på toaletten. Att resa sig upp var ju omöjligt eftersom huden på magen var för kort för det. Så jag fick restriktioner om att gå som en gammal ostkrok till huden mjuknat för att inte slita upp såret. Jag fick en hård, läbbig gördel som jag skulle ha på mig i 6 veckor. Det visade sig snart att vi skulle bli otäcka fiender, gördeln och jag. Den var varm, kliade och skavde. Hugah!
 
Jag fick ha en påse på magen med en slang instoppad inne i magen för att vätska och blod skulle kunna rinna ut de första dagarna så att jag inte skulle svullna upp till en ´ballong. Annars hade jag hört att det var högst ovanligt att slippa svullnaden efter att de tagit bort den, men jag klarade mig tack och lov bra.
Den första tiden var jag väldigt hård i huden. Den kändes plastig, som på en barbiedocka, och så väldigt blå.
Naveln såg förtsåss väldigt otäck ut och jag trodde med säkerhet att den skulle bli mitt största problem.
Jag läkte snabbt, förmodligen lite för snabbt eftersom ärret blev så fult. Jag fick inte lyfta någonting som vägde mer än 1kg på 6 veckors tid. Det stramade och sved i magmusklerna hela tiden men värken var minimal mot för vad jag hade ställt in mig på i för väg. Att resa sig upp var helt klart den svåraste delen första tiden eftersom jag abolut inte fick använda magmusklerna....hmmm....hur gör man....
 
Sakta med säker blev jag piggare och efter 4 veckor kunde jag knappt vänta längre på att få slippa gördeln och börja träna igen.
Jag valde under tiden att inte skriva om operationen här på bloggen eftersom jag inte visste riktigt vad folk skulle tycka om mig och hur de skulle döma mig för att inte kunna "älska mig för den jag är". Nu ett år senare är den här operationen det bästa jag någonsin har unnat mig och jag är stolt över att ha vågat göra den. Jag mår så fantastiskt mycket bättre. Känslan av att kunna gå in i en affär och välja precis vad jag vill och inte behöva tänka på att det tyget hänger för tugnt och den tröjan är för snäv. Att kunna träna och se skillnaden utan att det sitter en massa lös hud i vägen. De tog bort 1.8 kg hud på mig. Det ni!
Ärren blev inte alls fina men det gör mig absolut ingenting. Andra pratar om att man ska se till sina underbara barn och kunna acceptera sina förändringar på kroppen som man fått när de blivit till. Mitt ärr är en förändring som jag gärna lever med. men stjärten på magen hade jag aldrig kunnat acceptera. Min navel som jag trodde skulle bli mitt problem tycker jag är ganska fin idag och har inga problem med den heller.
Summa summarium. NÖJD mamma!
Dagläget
Hipp hipp hurra magen på din 1 årsdag!!
 
 
 

En busschaufför

2012-10-02 08:01:30 Kategori:
(0) Kommentarer

I flera dagar har det stått stora skyltar på busshållsplatserna på min gata där de informerat om att från den 2:à okt kommer bussen att gå en annan väg. Och så visade de var den tillfälliga busshållplatsen var. Jag gick snällt dit och ställde mig imorse, tillsammans med ytterligare 10 uppmärksamma resenärer. Men samtidigt såg jag en stackars själ stå långt där borta på den vanliga hållplatsen.
Med gissa om vi fick en knäpp på näsan när bussen kom den vanliga vägen och den tydligt skyltdyslektiska resenären var den som fick komma i tid dit hon skulle, medan vi fick stå där med skägget i brevlådan och skämmas över att vi läst på skyltarna.

Nu sitter jag här på bussen och ska snart få smyga in med kutande rygg och böjd huvud i skam, på kursen som hålls på jobbet. Vi kan dock konstatera att x-trafiks information gick fram till resenärerna men inte till chauffören som körde 2:ans 7.35 buss. Starkt jobbat!


Sjukdom

2012-10-02 07:44:12 Kategori:
(1) Kommentarer

Att övertala Tuva att ta sin medicin var inga problem. Hon tuggade stolt i sig sin lilla tablett och verkade köpa att hon skulle försätta att behöva göra så, alla dagar. Jag förklarade att det vara för att hon har en sjuka som gör att hon somnar korta stunder hela tiden. So far so good.

Under nattens svarta timmar hörde jag gnyendes inifrån hennes sovrum och där började problemen. Biverkningarna ville inte vänta en sekund mer än de behövde. Feber, ont i kroppen, illamående som gick över i kräkningar. Lilla Tuvisen ser dessutom väldigt konstig ut på ögonen. Blicken hänger inte riktigt med. Själv måste jag pallra mig till jobbet, känns kul. Nån måste ju jobba...ska nog se till att ändra det innan dagen är slut. Mammas skrutt blev alldeles vansinnigt ledsen när jag gick ifrån henne i hennes nöd. Hjärtat :*(


Grattis

2012-10-01 21:43:00 Kategori:
(0) Kommentarer

Idag är det ingen vanlig dag för idag är det lilla Miras födelsedag. Hurra hurra hurraaaa!
Stort grattis till Linda och Magnus som imorse fick lilla efterlängtade Mira. Hon ser så där knubbig och go ut som en nyfödd bebis ska, med svart långt hår som kikar ut under kondommössan. Men eftersom jag inte frågat om lov ifall jag får lägga ut bilden får ni skapa er en egen bild huvet. Weeee äntligen!


Min lilla 6 åring

2012-10-01 21:18:00 Kategori:
(3) Kommentarer

Idag fick vi tid i Sthlm på ett ställe som heter PRIMA, där de kommer att göra färdigt utredningen på Tuva. 12-13 november ska vi dit. Jätteskönt att få det klart innan vi åker till Thailand.

Strax efter att jag fått det beskedet ringde telefonen igen med nästa besked. Vi fick svar på EEG testet. Tuva har epilepsi. Under den korta stund som undersökningen varade hade hon haft flertalet frånvarobortfall. Jag som kände mig så säker på att det där skulle visa negativt.

Vi ska börja medicinera direkt. Medicinen ska trappas upp under en lång tid från 5mg om dagen till 2*50mg om dagen. Läkaren påpekade att det är vanligt med biverkningar och att det är vanligt att man får byta medicin nån gång. Biverkningar som te.x illamående, utslag, huvudvärk, yrsel,kräkningar,krampanfall mm, som vi måste försöka hålla utkik efter. Vi fick dessutom en medicin som ska hjälpa under kraftiga krampanfall ifall hon får det.

Stackars Tuvisen. Tänk själv va svårt allting måste vara om vissa saker hela tiden blockeras bort. Om jag räknartill tio, så missar hon tre och sju. Nästa gång kanske två och åtta. Inte konstigt att hon har svårt för vissa saker.

Det känns skönt att de hittade på det här som inte alls märks på henne. Jag satt ju bredvid henne under hela testet och verkligen kollade efter eventuella bortfall och märkte inte ett enda där det faktiskt var flera stycken, jätteskumt.

Nu håller vi tummarna för att medicinen ska hjälpa, utan biverkningar, så att hon kan få hänga med som alla andra barn.


RSS 2.0