Mitt hus har lidit stort den här påsken. Det började med att Nellie belv sjuk och inte sov några nätter. Samma nätter jobbade Fredrik på krogen. Så när han kom hem vid 3 snåret fick jag äntligen gå och lägga mig. Sov några timmar för att sen kliva upp och gå till jobbet. Fredrik fick passa kidsen cch sedan gå till jobbet när jag kom hem. Efter dessa sömnfattiga nätter var det Ingen av oss som orkade hålla efter virvelvindarna som drog fram saker snabbare än en tornado. Ett barn på Alvedon är som en knarkare på droger. Speedad är ordet. De hinner dra fram sååå många leksaker på endast en timme. Ett fenomen vill jag mena.

Mitt i allt elände är fredagen dessutom en röd dag vilket innebar att städtanten inte dök upp. Istället kom det påskkärringar med mammor och pappor som nyfiket kikade in hos familjen tattare. Pinsamt! Var Städkärringen tvungen till att ta påsklov mitt när hon behövdes som mest?

Mina barn är helt värdelös på att hjälpa till att städa. Vårat fel, jag vet. Men jag drog iaf ihåg en städdag för hela familjen som slutade i att det var mamman som städade allt själv. Läs jag! Jag hatar verkligen att städa! Jag önskar att Städkärringen skulle hå här varje dag och hålla efter oss, påsk eller ej. Jag önskar att jag aldrig mer behöver slösa en härligt ledig dag på helt värdelöst tråkig städning!