Sen jag blev 2 barn mamma så har kaoset alltid en huvudroll i min dag. Vad vi än ska göra så sker det under "kontrollerat kaos" Om det nu kan beskrivas som kontrollerat.

Idag te.x skulle jag och tjejerna käka lunch på Sibylla.
När vi står i kön måste jag ha Nellie i famnen för att hon inte skulle springa fram till nåt bord och rycka ner nån bricka. Istället drar Tuva iväg och lämnar mig nervös för vad hon möjligen kan göra för hyss.
Man vill ju inte gärna börja gasta där inne heller. TUUUUVVAAAA....jag försökte ropa lite halvhögt några gånger men det blev bara pinsamt då alla insåg att hon inte lyssnade på mig.
När brickan med maten äntligen är klar kommer nästa problem då jag måste ställa ner Nellie för att bära brickan. Medans jag lite kvickt(tyckte jag) drog iväg och ställde den på ett bord hann hon på nåt sätt ta sig in bakom ett bord som var fullsatt med folk.
Hmm...ursäkta jag ska bara ta min unge...jätte trevligt att krypa under bordet där när de sitter och käkar.

Av med jackorna (bara det är ett projekt må ni tro)

Börja käka.
Ojojoj Nellie sluta kasta så mycket pommes på golvet.
Tuva matar Nellie med mos som hon tappar på bordet så att Nellie smetar ut det över hela bordet och i hela sitt hår. Nellie skriker och pekar på bordsgrannens läsk och blir till slut så högljudd att jag ger upp och hämtar lite lingondricka åt henne så hon ska vara tyst en stund.
Tuva tappar sin kartong med mos, köttbullar och sallad på golvet. Lite mos kom på soffan som hon så mysigt kletade ut ordentligt.
Nellie börjar gasta om att hon vill äta tuggor direkt från hamburgaren istället för de töntiga bitar som jag gjort åt henne. Eftersom jag vill att hon ska vara tyst ger jag mig, igen...
Tuva börjar tröttna och börjar springa och hämta dussin med servetter medans jag fräser åt henne i mungipasn att sluta.
När vi äntligen ska gå och jag konstaterar att det ligger mer mat på golvet än vad vi förmodligen har fått i oss håller jag på och skäms ihjäl och vill helst bara sjunka ner i golvet.
Tuva ropar att hon är kissis och dara iväg till toan...jahapp...
Eftersom jag inte kunde ställa ner Nellie i röra på golvet utan att hon skulle ha satt sig mitt i geggan och ätit lite till får jag försöka att ha henne på höften medans jag försöker ta undan brickan, barnstolen och få med alla jackor och mössor. 
När jag väl kommer ut i "kiosken" hör jag "JAG ÄR KLAAAAAAAAAAAAAAAARRR!!!!!!!!!!" från toaletten.Där sitter Tuva med öppen dörr mitt i "restaurangen" Pinsamt pinsamt pinsamt.
Så här såg 45 min ut av våran dag. Och resten likadant fast under andra förhållanden.
 Konstigt att man är trött på kvällarna...