Krokodilen och Mullvaden

När Tuva låg i magen på slutet, när hon började sjunka neråt. Så kändes det som att jag hade en krokodil därinne som försökte bita sig ut ur mitt underliv.(det ska påpekas att det var lika bekvämt som det låter) På jobbet kallade vi henne krokodilen då =)
Den här bebisen har en annan karaktär. Det liknar mer en mullvad den här gången. Inatt när jag låg i sängen vaknade jag av att den försökte "gräva" sig ut. Jag kände hur den tog spjärn med ben och armar i mina tarmar och gned sig neråt. Det innebär att idag kan jag inte sitta. Jag är full av bebis från troskanten och ner. Det är som en kula där. Den stackars bebisen kommer ju att få ett vanskapt huvud om jag sitter och klämmer på det lilla mjuka huvet.
När den höll på som värst inatt var jag säker på att den skulle orsaka att vattnet skulle gå. Hur kan den böka så mycket utan att nåt händer? Kan bebisen själv sätta igång förlossningen för tidigt? Nån som vet?

Krokodilen Tuva

 



Tuva har sånna problem med mardrömmar nu. Det är så synd om henne. Hon vaknar flera gånger i timmen och är helt hysterisk. Hon säger saker som "dumma pappa", "jag vill ha mera bulla", Jag vill åka till stugan", "jag vill åka hem" och "MIN Ozzy". Kanske inte så läskiga saker för oss stora men säkert väldigt hemskt för henne. Jag tror att det har blivit lite värre av att hon inte har nappen också. Det är ju en tröst som har försvunnit där. Och det gör dessutom att hon blir supertorr i munnen och på läpparna. Bara hoppas att det går över snart!

Gullunge!

Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0