I Onsdags tog jag mig för att ringa till barnmorskorna för en konsultation om min klåda. Jag fick prata med barnmorskan som jag ska gå till sen. Jag har ju inte mött henne och har inte alls så stor förhoppningar på henne. Jag vill ha en barnmorska som är lite morsk och kan gorma och skälla lite och vara lite tuff. Inte nåt gammalt mjäk som njae:ar och bara mjäkar. Den här lät lite mjäkig tyckte jag men jag ska iaf försöka ge henne en ärlig chans.
Jag fick en tid hos henne på tis närsta vecka men hon rekommenderade mig att gå till en läkare före. Så det har jag varit. Han hade skrivit ut en massa papper om graviditetsklåda tills jag kom och läste upp en massa otäcka saker för mig. Jag fick en kopia på papprena och så fick jag ta blofprover. På måndag ska han ringa mig om provsvaren. Jag vill inte gå in på några detaljer om denna "sjuka" så länge inget är klart att det verkligen är det. Men han verkade ganska övertygad.
Iaf så fick jag tabletter mot kliandet som man skulle bli trött och törstig av. Toppen! Jag som redan innan var både och. Men han kunde inte hitta några andra bra alternativ eftersom jag är gravid får jag inte äta vad som helst.
Dagen efter jag börjat ta dom "vaknade" jag som i koma. Allting var oklart och suddigt. Tänkte att jag kanske bara var ovanligt trött men det visade sig att det inte alls tänkte försvinna. När jag gick till dagis med Tuva kände jag hur luddet jag hade i huvudet stack ut ur både öron och näsa för det hade svämmat över. Och så kändes det som någon annan styrde min gång. Hur mycket jag än försökte att sluta ta luftsteg så kunde jag inte.
Jag gick hem och satte mig i soffan och tänkte att jag skulle då rakt inte vilja bli klippt av mig själv en dag som denna....när jag sen inser att jag svarat i telefonen och inte vet vart jag är...hmmm. Jag hade somnat. Sittande...i soffan. Har aldrig hänt mig. Det var bara att pallra sig till jobbet ändå. Som tur var så flöt luddet ur huvudet på mig efter ett par timmar.  Men då kom klådan tillbaka istället och nu är den värre än nånsins. Och det är absolut inte kul.

Nåt som är väldigt roligt dock är hur jag nu känner hur det sprattlar och sparkar i min mage. Det är en riktig liten vilde där inne som lever rövare hela kvällarna. Lutar nästan åt en bokstavskombination....men just nu känns det toppen. En av dom få stunder som jag inte känner mig eländig av klådan.
Nu tänkte jag att jag ska kika på indiana Jones filmen på kanal +. Shia LaBeouf spelar ju i den och jag tycker att han är en spännande skådis. Konstigt nog en av dom få skådisarna som jag gillar riktigt mycket fast jag inte tycker att han är snygg. Bra är han iaf =) Åååh va det sparkar *myys* Chipsen och dipen står på bordet.

HUGG IN!!!