Idag är det en riktig nostalgi dag för mig. För exakt tre år sedan hade jag en helvetesdag idag. Det var lika varmt som idag, ca 30 grader, och jag hade gått över tiden för graviditeten med nio dagar. Jag hade gått upp 25kg och kände mig stor som ett hus och ruskigt less på att den där rackarns bebisen aldrig kom nån gång! Mamma och Boje förbarmade sig över mig och fredde så vi åkte ut till Engesberg vid 8 tiden på kvällen och grillade lite korv och mös i solen. Det är nog den enda glada stunden på dom nio dagarna. Jag Hade tid dagen efter på förlossningen kl 9 för att göra ett ultraljud så dom skulle se om dom skulle sätta igång förlossningen eller inte. Alla i min familj hade slagit vad tidigare i graviditeten om när dom trodde att jag skulle få barn. Mamma trodde typ i slutet av maj och dom flesta andra i början av Juni, eftersom jag var så himla stor. Men lillebror Erik sa hela tiden att bebisen skulle komma på hans födelsedag, 1a Juli, då fyllde han 18. Jag sa att då skulle jag ta livet av mig om jag var tvungen att gå så länge....gissa vem som var närmast =)
På natten började mina värkar och dagen efter kl 15.03 föddes vårat lilla mirakel!! <3 Mitt livs härligaste ögonblick. Fick föressten höra på förlossningen att om jag hade kommit in och gjort det där ultraljudet så skulle som inte alls ha satt igång mig för jag hade så otroligt mycket fostervatten så bebisen mådde så bra därinne. Då har jag dött!!Men mått bra måste hon ha gjort för hon vägde nästan fem kilo! Mammas lilla guldklimp som är gjord av äkta guld =)