Jag hörde ju redan igår kväll att det skulle snöa på ordentligt och att det skulle komma en hel del snö. Men allvarligt?!? Det räckte väl med EN meter snö, tvär är väl att överdriva.
Pulsade ut till bilen imorse för att ta mig till sjukgymnasten. Insåg genast att under snön var det stora partier med livsfarlig is. För två dagar sen var det någonting som "knäppte" till inne i min högra fog sida och jag har sedan dess blivit värre i mina foglossningar. Kände direkt att om jag nu skulle halka på en sån där fläck så skulle ansträngningen att bara hålla mig på fötter göra mig rullstolsbunden för resten av livet.
Eftersom Tuva är ledig från dagis idag så skulle jag droppa henne hos mamma innan. Och när hon på parkeringen halkade på en fläck med is var jag tvungen att släppa och låta henne falla så inte skulle dra med mig i fallet. Just en snygg mamma det.
Sjukgymnasten hade dåliga nyheter idag. Han säger att det verkar mycket sämre och att han tror att akupunkturen inte alls har nån effekt nu. Han påpekade även farligheterna med just det som jag tänkt på. "Akta dig för att halka" och  "Håll dig inomhus". Han kanske inte använde "för resten av livet" och "rullstolsbunden" men "sängliggandes" och "förödande". Och det låter ju inte heller så bra. ´Jag har 2 ggr till bokade hos honom innan jul och sen tyckte han att det var upp till mig hur jag ville göra efter helgerna.
Eftersom att jag inte vet om det skulle ha varit värre utan akupunkturen och eftersom att det är det enda som jag kan göra för att åtminstonde försöka bli bättre så tycker jag att det är värt att fortsätta försöka. Det känns ju bättre att göra nån sorts behandling.

Frukosten är slut men jag klarar inte av att åka och handla, gården skulle behöva skottas, Tuva tjatar om att gå ut och åka pulka. Varför kom det snö....nu känner jag definitivt av mitt handikapp. Ingela den barmhärtige är på väg hit pulsandes i snön och ska baka pepparkakor med Tuva och ta med henne ut och leka i snön lite. Vad gjorde jag utan alla mina fina vänner och min familj?!?