Alldeles ensam`en

Igår klev Fredde på och började jobba igen. Han ska jobba till mån morgon nu. Och självklart så blev det gensat problem när han åkte till jobbet. Tuvas feber började stiga igen. Och vid 24.00 var den på 40,2 grader med alvedon i kroppen sen 1 timme tillbaka. Hon var STEKHET. Hon skakade och krampade, grinade och skrek. Hon låg ihopkrupen i forsterställningen med armarna mellan knäna och skrek "aj aj aj aj", Och som ni kanske vet så är min unge världens tåligaste, så aj är inte direkt ett ord som hon använder ofta. Jag blev helt knäckt. Mitt sköra modershjärta brast och jag brast ut i storgråt och ringde i panik till sjukvårdsrådgivningen och frågade vad jag knde göra för att hjälpa henne. Efter att sköterskan som ja pratade med rådfrågat tre olika doktorer så var dom alla överens om att det inte var så mycket att göra utan att antibiotikan förhoppningsvis skulle hjälpa till morgonen. Det som kunde göras var att sätta henne i ett bad med ljummet vatten. LÄTT....Jag kunde knappt ta av henne täcket för att hon frös så hemskt. Och jag med mina fogar kan ju inte direkt bära henne heller. Hon skrek ännu värre och försökte klättra ur bdkaret. Det var absolut hjärtskärande. Jag ville bara HJÄLPA henne. Åh fy för att vara mamma. Ska man alltid behöva vara så här orolig. Det är först nu som jag kan sätta mig in i alla gånger som jag tyckt mina föräldrar har överreagerat på saker och ting. Jag förstår nu att det gjorde dom ju inte alls. Och det skrämmer mig nåt oerhört för alla orosmoment som komma skall när hon blir tonåring och jag måste låta henne göra sina misstag och bravader. Inget jag ser fram emot direkt. Och ensam var jag i min desperation. Jag ringde ju såklart till Fredrik som fick panik den stackaren. Jag grät och hon skrek och grinade. Kan inte ha varit så trevlig för honom heller. Måtte hon bli frisk nu!!

Idag har jag tagit min tillflykt hem till mamsen. Boje ska på hockey med Niklas så hon skulle iaf vara själv ikväll. Så nu sover vi här inatt så jag får stöd om det skulle bli nåt inatt. Hon är piggare men febern ligger runt 38,5 fortfarande. Imorn åker vi ut till skogen till gräsbäcken. Flyr från verkligeheten lite.

Fortfarande inget besked från Försäkringskassan. Ska jag bli helt utan pengar......?

Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0